Det kreativa flödet

Så hände något förra året. Under våren kom tankarna flygande lite då och då att jag vill spendera mer av min tid i ateljén men att jag skulle behöva göra en omfördelning av tid i mitt liv för att faktiskt komma igång med något. Jag kände att jag behövde planera för att kunna vara kreativ. Sen kom sommaren och då föll mina tankar i glömska med allt som sommaren för med sig. Under sensommaren blev min sambo långtidssjukskriven på grund av depression. Detta påverkade såklart både honom och mig mycket och jag började fundera allt mer över mina egna val i livet då det även var vad min sambo gjorde. Jag kom tillbaka till den tanken jag hade haft tidigare under året, mer tid för min kreativitet. När min sambo, som också jobbar kreativt, sa att han ville jobba mer med den biten för att må bra i livet gick det upp ett ljus. Det behöver ju jag med! Jag började aktivt att fundera på hur jag skulle kunna göra och en idé började ta form.

Det kreativa flödet

För några år sedan hade jag nyligen blivit sambo och kände att jag inte längre hade samma utrymme hemma som tidigare. Då dök idén upp att söka efter en lokal någonstans där jag bara kunde få vara, kreativ både sinnligt och praktiskt. En kompis och jag pratade om detta över en kopp te och hon var också sugen på en ateljé. Så vi letade och letade och hittade tillslut en liten källarlokal som passade oss perfekt. Till en början gick kreativiteten till att inreda i vår lilla lokal men efter några månader kände jag att nu, nu ville jag bara skapa! Så jag satte mig och budade på en herrans massa 10174781_10152934457737814_898053528521396140_nretrotyger på Tradera och sydde mig ett lapptäcke tänkt som överkast. Ja, jag köpte ett redan befintligt överkast men sydde på lappar för hand och det används som överkast på vår säng idag. Efter det var jag så trött och det blev stiltje ett tag tills jag kom igång med något projekt igen men jag tröttnade snabbt och ville hela tiden hitta något nytt att göra. Många gånger när jag hade avsatt tid för att vara i ateljén låste jag mig totalt. Jag var så inriktad på att jag skulle skapa något att själva lusten hamnade i skymundan. Tillslut undvek jag att åka till ateljén då det dåliga samvetet blev för stort. Jag hade sådana ambitioner men jag kom inte riktigt loss och kunde slappna av.