Att skriva, Mamma & Pappaprojektet

Man kan oftast inte bestämma när man ska vara kreativ. Dyker en idé upp, infinner sig tillfället är det bara att köra. Om man kan. Att resa, sitta på buss eller tåg är riktigt bra för att få utrymme till att skriva. I helgen satt jag på en buss till huvudstaden och när det inte fanns så mycket mer att göra, än att lyssna till musiken i hörlurarna, formades en historia i mitt huvud. Då jag dumt nog inte var förberedd alls fick jag skriva ner allt på min mobil. En hel novell knappade jag in på min lilla Samsung. Är man i nöd så är man men historien, den skulle ut. Jag har sedan suttit och filat till novellen här hemma under veckan som gått och jag börjar bli nöjd över resultatet, bara lite kvar. Stuva om några meningar, byta ut ord, kanske lägga till någon extra beskrivning osv. Sedan är det dags att se om den håller genom att låta några väl valda personer läsa igenom den. Men det tar vi sen.

IMG_20160319_091123

Idag har jag suttit hemma hos min syster och arbetat med det sista av översättningen av Alex text. Det sista stycket handlade om deras flykt till Österrikiska gränsen där de sedan tog sig vidare, pappa mot Sverige och Alex mot Australien, men då de båda egentligen siktade på Amerika. Jag kan inte annat än tänka på hur läget ser ut i Europa idag, tänk om gränsen hade varit stängd när pappa kom till Österrike i november 1956, tänk om inte världen och Europa hjälpt till då. Hans enda val hade troligen varit att försöka ta sig tillbaka till hembyn, hoppas på att inte springa på några ryska soldater på vägen, som slaktade de som var på flykt ur landet. Väl framme, om han klarat sig så långt, försöka hitta ett gömställe och gå under jorden i hur många år? Bara för att han med så många andra landsmän ville ta tillbaka sitt land från ryssarna. Vi som är uppväxta i Sverige har nog svårt att greppa allt detta med krig, flykt och vad det innebär att förlora allt, se människor dö bredvid ens sida och inte veta när och om man får se sina nära och kära igen. Jag tror inte vi fattar vad det gör med en människa. Men gränserna var inte stängda denna novemberkväll utan min pappa tog sig över gränsen och blev väl mottagen för att starta sitt nya liv utanför hemlandet. Med allt det skulle innebära för honom.

IMG_20160325_165301

 

Att skriva, Det kreativa flödet

Det kan vara en bild, ett foto, en färg eller form. En konstutställning eller ett par ord, en blomma eller doften av natur. Ibland kan minsta lilla kicka igång det där. Den senaste veckan har jag sökt min inspiration i böcker, jag har precis läst ut ett par  böcker som gett mig ett nytt perspektiv till mitt skrivande och en ny bok med ett helt annat grepp. Alla skönlitterära med sitt speciella berättande. En av dem inspirerade mig till en shortstory som jag nästan känner mig klar med och en fantastisk konstutställning av konstnären Karin Broos inspirerade mig till att fota igen (den första bilden är en av hennes akrylmålningar som nu visas på länsmuseet i Örebro). På morgonens promenad ner till badplatsen hos min syster stannade jag upp och hittade bilderna för dagen. I några av dem kan jag nästan se Ronja Rövardotter flimra förbi, och en textrad dyker upp i mitt inre, en ny historia att berätta kanske?

 

 

 

Att skriva

Jag får många 582502_10151612955162814_1633817277_nmatnyttiga tips från bekanta om tidningar, böcker och vart jag hittar stipendier att söka. Jag fixar nytt lånekort på biblioteket, för att skriva bra måste man läsa mycket och varierat. Jag inser ju också att jag behöver feedback på mina texter så jag frågar några väl valda personer om de vill bli mina så kallade ”läsare”. Mitt möte med chefen under senhösten resulterade i att jag fått tjänstledigt på fredagar under en period under våren så nu börjar mitt arbete på riktigt. Dagarna består av att skriva om mamma och pappa, olika skrivarövningar som exempelvis kortare historier om olika bilder, några blir riktigt bra och en spottar jag ut mig på under 5 minuter men den håller ihop fint. Dagarna innehåller också att gå på olika utställningar, kreativa möten och sådant jag mår bra av.

Att skriva

En höstdag, när jag stod vid kopiatorn på jobbet och väntade på en utskrift 12208303_10154392314087814_5895344374687363051_nså ramlade det plötsligt på mig. Personen som hade skrivit ut innan mig hade ännu inte hämtat sina dokument och de första orden jag såg var ”att lära sig att skriva”. Något klack till i mig, varför skriver inte jag längre, det skrivna ordet har ju alltid följt mig? En idé som så många idéer jag haft föddes och jag satte mig framför datorn på kvällen och surfade runt på diverse skivarsidor med övningar, och började så smått med en text. Jag pratade med en vän som jag fick låna ett par tidningar av med en massa tips, det visade sig att hon också skrivit mycket tidigare och jag får även tips om hur jag kan komma igång av en annan vän. Vart jag än vände mig så dök det upp fler och fler anledningar till fortsätta på den här banan.