Att skriva

Vänner….De viktigaste personerna i mitt liv. Min familj är mina vänner, mina vänner är familj, blodsband eller inte. Några vänner har funnits med mig i flera år, sedan tonår eller tidigt vuxenliv och vissa har visat sig när jag definierat vem jag är som vuxen. Vissa vänskaper tjänar sitt syfte under en kort period, vissa hittar man tillbaka till efter ett längre uppehåll och vissa finns bredvid en under hela livet.  Vänskap är något värdefullt och flytande, det bara finns där. En förståelse två människor emellan, en acceptans och kärlek som ibland kan vara starkare än en romantisk relation. Utan mina vänner hade jag aldrig varit där jag är idag. Mina vänner har funnits där för mig ”in sickness and in health” och när jag inte själv förmått att be om hjälp, har de slutit upp vid min sida ändå. För de vet. Mina vänner ger mig energi till livet, varma skratt och varma kramar. Livliga diskussioner, djupa samtal, åsiktsprövningar och förståelse.

Vänskap är inte alltid okomplicerat. Med vänner har jag bråkat så vi inte pratat på flera år. Missförstånd, antaganden och stolthet. Men finns samhörigheten kvar, så hittar vänskapen alltid en väg tillbaka och är starkare än tidigare. Att följa sina vänner i livet och glädjas i deras lycka och sörja deras sorger, det är så fint. Att få vara delaktig i andra människors liv, att bli insläppt och att våga släppa in så nära i sitt eget liv. Det är vänner förunnat.

Jag vill hylla mina vänner, nya och gamla och de som funnits i mitt liv och som nu är borta.  Ni alla håller en pusselbit av mig i era händer, och det är jag otroligt tacksam för! Kärlek! <3

18575572_10156056863967814_1084832120_o